Telomin's life in Korea

Bor i Seoul, SydKorea. På min blogg kan ni få en inblick i hur livet är här. Will work on Swedish English translation to my blog post in late February during my winter vacation.

"Vem läser min blogg?"

På sistone har antalet personer som läser min blogg ökat. Det är himla spännande eftersom jag endast vet typ, 2, som med säkerhet gör det..
(Såg det en dag, var tvungen att fota. Ökat kontrasten bara lite i photoshop)
Idag är en busy-busy dag, så kommer faktiskt inte skriva mer här.
Over and out

Pausdag

Jag har paus, idag. Ja, hela dagen. Fick igång dagens bättre hälft av grupparbetet på grupparbetet. Det tackar jag henne för!
Är totalt utmattad idag, liksom, extremt. Tror jag börjar få feber med. Temp: 36,9, den brukar ligga runt 36,3. Jag kan typ känna hur mina ögonlock bara hänger, vilade innan middagen ändå.
Jag borde:
Diska
Städa
Röja
Sade jag diska?
Tvätta (ooh den där tvätthögen, endast få tvätta 5 gånger på en månad e tortyr! Tur jag äger mkt kläder (A)
"Fixa" mig. Det inkluderar en jäkla massa saker
sist med definitivt det mest tids och tankekrävande: Skriva komplettering då jag missade skolan igår för jag var lika utmattad som jag är idag.
(Önskar jag hade en egen systemkamera...)
Just nu vill jag bara redan vara fixad, ligga i min säng med en kopp te, och ha någon som går och bäddar filten om mig fasten det inte behövs.

nattkänslor

Kan inte jag bara få....gömma mig...

kort sammanfattning av gårdagen

Sjuk, riktigt sjuk fest. Var det bara jag eller var allt uppochnedvänt?
K var där men inte R, bromance blomstrade men S1 och S2 fick också vara med på ett hörn.
Det fanns tårta men knappt ngn åt den (trots den var asgod, liksom,.. hallonmoussetårta som JAG, med T och J hade gjort)...
Av någon okänd anledning har jag ett stort blå-lila blåmärke på knäet som är riktigt ömt...
ze cake

Optimist-dag

Varför alltid, när man säger att man inte ska låta något förstöra ens humör, händer saker som inte brukar hända annars?
1. Tåget står stilla LÄNGE pga polisen letar efter en person som hade sprungit på spåren tidigare
2. Jag somnar efter jag ätit och drömmer att jag kräker, asmycket.
3. Vaknar och mår jätteilla.
Men nej, jag är faktiskt glad, dock väldigt, väldigt, väldigt utmattad.
Reason? Typ bästa dagen på aslänge igår. Typ, riktigt, riktigt bra. En såndär dag man bara vill inte ska sluta.
Ps. Titta mitt nya halsband. Är det inte bara såååå fint? :D

02.42

02.42. Det är vad klockan är nu när jag börjar skriva detta inlägget, och är det fortfarande. Vilken oerhört lång minut. Fortfarande. Hmm. Har min klocka stannat? Åh där slog den över, good. Det började kännas lite konstigt nämligen.
ok, Så jag såg nyss klart filmen "The back-up plan" (starring Jennifer Lopez o ngn snubbe jag inte sett förr vad jag minns), kanske just därför, eftersom jag kollat på en halvkass, clichéfilm som slutar med .. jaa. kanske jag inte ska säga? Men den är hoppfull om kärlek, på ett lite sådär extra cheezy sätt. Inser att jo, inatt är det riktigt jävligt svårt att somna. Efter halva filmen var jag klar med det jag var tvungen att fixa inatt, men jag är inte den som slutar se en film mitt i allt ihopa.
(random bild för ögats skull. Foto by me (såklart))
Var var jag? Jo, så det är mitt inatten, jag kan inte somna trots jag bara sov fyra timmar natten innan jag flängt rundor i skåne och gjort massa annat en hel dag (bland annat tvätta), eller ja. jag är inte trött ens, kanske bara lite ont i ögonen. Så inser jag.... jag hade velat sms:a detta till någon, någon som skulle svara (denna personen skulle få först vakna av smset, faktiskt kolla det, för givetvis skulle det bara vara jag som skulle smsa mitt i natten så personen skulle kolla för den visste det var ifrån mig, och denna personen skulle faktiskt svara mig också meddetsamma, just för det var jag)och inte vara sur eller irriterad på mig för jag smsa mitt i natten, utan en direkt akut orsak(det finns ju de som faktiskt blivit irriterade när jag sms:at TROTS det varit väldigt skut).
Jag är rätt van vid att inte kunna sova eller somna eller vara trött vid detta laget, och kanske är det just för jag såg en sån film som jag känner såhär. Men för tillfället sugen det riktigt hårt att inte ha någon där som jag vet bryr sig på det sättet jag hade behövt just nu.

Ensambarn är bråkigare!

Så stod det i tidningen (studentliv nr 4/11) i alla fall. Att de som växt upp som ensambarn är allra mest konfliktinriktade, och då menar de nog inte som intresserade av att studera om konflikter, utan att de helt enkelt bråkar mest.
Orsaken som de som gjort undersökningen tror ligger bakom är att ensambarn inte får lära sig att kompromissa på samma sätt som andra barn.
Vad lär vi oss om detta?
1. Skaffa minst 2 barn
2. Skaffa endast två barn (för att inte jordens befolkning ska öka så j*vla mkt hela tiden)
3. Jag hade rätt(om en inofficiell sak). Denna pukten är viktigast ;)

Koreanska igen!

Hörde en mamma prata med sina två barn på bussen idag, på koreanska, det är ju bara sååå vackert. Plus jag kände igen små korta uttryck. Så nu är det koreanska jag tränar på här hemma igen!
annyong hee kye seyo kanto
annyeong haseyo Koreanska!

Filmrecensioner

"Friends with benefits" vs. "no strings attached"
Det betyder "Justin Timerlake" vs. ..vad heter han nu?.. "Aston Kutcher"
och "Mila Kunis" vs. "Natalie Portman"
Är rätt säker på jag stavat fel någonstans, men äsch, ni hänger nog med ändå.
Ok, jag är inte den som alltid gillar stora utläggningar.
Jag tycker Natalie Portman är sjukt bra, men även Mila Kunis, dock är Portman snäppet bättre, enligt mig. Plus jag fastade ordentligt för henne i hennes roll i star wars.
Jag gillar inte riktigt Justin Timerlake som skådis, tycker inte han är så himla bra. Kutcher kanske spelar lite väl överdrivet ibland, men jag fastnade för honom redan i that 70's show, så han vinner här.
Filmernas handling: typ samma. Men "friends with benefits" fick mina genusglasögon att vibrera, inte lika jämställd syn som "no strings attached". Har jag för mig iaf.
"No strings attached" vinner lätt, tror man hade enklare för faktiskt tycka det var roligt, när det skulle vara roligt. Den kändes lite mer genuin faktiskt, plus där inte var för hemska saker i bi-sidan.

I think I'm in love!

Åh, han är sååå fin. Kan även vara min azn-tillfälliga-brist, lite som järnbrist. Man funkar inte helt 100% utan den dagliga dosen en behöver. Nu har jag bläddrat bland vänners vänners vänner (typ, kanske inte riktigt sån lång kedja) på FB. Så såg jag honom. Så fin! Vet inte hur man uttalar namnet. Men gör det verkligen något? Vill dela med mig av hans vackra yttre. Men om man delar en bild på FB får väl den som lagt upp fotot reda på det? (A)
Hans vackra namn är iaf... oh no tänkte copy paste (för det finns väl några stycken som har samma namn...), men det hade försvunnit. Nu är han försvunnen bland folkmassorna igen. *sorgen*, medans jag försökte skriva in "rätt" namn i sökrutan, skrev jag antagligen fel, så kom det upp andra ansikten, och jag var kär igen.
Fast, jag var inte kär. De var bara fina.
How I love the freedom of being single!

En sån där "nöjd" dag.

Jag är så himla nöjd med mig själv idag! Ok, ja, det finns ju saker jag hade kunnat vara bättre på, men det är totallt förståeligt (för mig) varför jag just inte är bättre på de sakerna. Varför är jag då så himla nöjd med mig?
Inom loppet av 1 månad har jag positivt överraskat mig själv med att göra saker jag aldrig trodde jag skulle, som då är positiva. Ja, det var nog mest det. Men det räcker och blir över för självförtroendet.  En sak till. Jag kommer på mina egna citat, inte tar ord andra människor kommit på. Inte för det mesta iaf. And it feels good!

Dags att inse det..

Ja, jag har möjligtvis kines-komplex. Komplex för jag inte är kines. Vet inte om jag använder ordet "komplex" rätt nu, men antar jag får sms/meddelande från någon syster(inom snar framtid) om jag INTE gör det.
Så vi tänker: Här sitter jag, en vit "medelklass"(som vissa vänner påstår att jag är, haha), för tillfället säker på sin heterosexualitet och vill vara en del av en minoritetsgrupp som antagligen blir rätt mycket utsatt av diskriminering i Sverige pga sitt etniska/kulturella urpsrung.
Om jag har så här många tankar om att jag inte får vara kines. Hur känner då alla som måste känna att de inte får vara SVENSKA? De som bor, lever, arbetar i Sverige osv, men ändå ser folk på dem som att de inte är svenskar. Med folk menar jag då: De rasistiska massvis med människorna som är det trots de anser sig inte vara det. (jag hoppas verkligen att jag inte har ngt spår av rasism i mina tankar, men det är svårt för mig att avgöra det eftersom det är JAG som tänker att jag INTE är det).
Om jag blivit utsatt av diskriminering så tydligt, mycket, blivit kallad för saker specifikt kopplad till en etnisk/kulturell grund, kanske det hade varit skönt att ha en annan "identitet" att falla tillbaks på, när man inte blir accepterad av majoriteten "svenskar"?. Kanske därför de håller fast vid det? Hmm, jag vet inte.
Detta är heller ingen sak en fältstudie inom antropologi hade kunnat lösa. Tror jag. Möjligtvis en stor enkätundersökning hade kunnat redo ut lite av dessa frågorna, vid sidan om kvalitativa intervjuer? För jag har kommit att finna detta ämnet väldigt, väldigt intressant.

Jag konverterade igår till Kines!

Ja. Igår tog jag beslutet. Jag är numera kines. Berättade det för min kompis som tittade lite konstigt på mig. "Vaddå då? Varför kan inte jag vara kines?".
TYDLIGEN kan inte jag vara kines för att:
- Jag inte har något kinesiskt utsprun (men jo, för förr i världen var ju hela världen en enda bit land.. därför måste alla komma från samma ställe(ha samma ursprung), egentligen?. )
- Jag har inte kinesiskt medborgarskap(men jag vet andra som definierar sig som kineser som inte heller har det....)
- Jag ser inte kinesisk ut(hur exakt ser en kines ut? Sen hur många ser ens skillnad på kines/japan/korean? Ser de inte skillnad när, vad spelar det för roll hur jag ser ut? Vad spelar namnet för ens utseende roll då?)
-Jag kan inte prata kinesiska(än. Finns inget som hindrar mig från att lära mig).
- Jag kan inte den kinesiska kulturen utantill och innantill(men jag kan lite, och det är heller inte omöjligt att ta större del av. Jag kan några maträtter, äta med pinner, vet hur man äter vid matbordet. Vet några "what not to do with chopsticks", samt vad man faktiskt får lov att göra).
Sen finns det andra bekanta som ger mig massa maträttstips om europeiska maträtter, för jag kan inte "bara äta sånt", med sånt* syftas nog på wok-rätter och andra asiatiska rätter. Men, de äter antagligen bara kinesisk mat, på landsbygden, i kina? Varför kan inte jag få äta bara sån mat då? Tydligen överlever man även om man bara äter "sån" mat.
(webcam foto från när jag var ..yngre)
Har jag slagit bort alla anledningar varför jag INTE skulle kunna vara kines nu? Om inte. Vad ÄR en kines?
För jag känner personer i Sverige som definierar sig som kineser TROTS:
- De är födda i Sverige
- De inte brukar äta med chopsticks
- Inte har kinesiskt medborgarskap
- ok, denna är helt enligt min subjektiva generella slutsats: inte ser så himla kinesiska ut (känner en "kines" som liknar en japansk(född i japan, med japanskt medborgarskap, bor i japan, pratar japanska, jobbar i japan osv.) bekant till mig
Dock har de alla gemensamt:
- Föräldrar med kinesiskt ursprung
(ok, en lite mer redigerad bild av mig..började redigera den för att se asiatisk ut när jag var 15...)
Min fråga är lite: Varför definierar de sig som kineser? Var det deras föräldrar som bestämde den definitionen? Men om inte jag vill bli definierad beroende på vad mina föräldrar anser sig vara? Eller, för om jag vill bli kines, måste jag bli "godkänd" av kineser då?
en lite mer redigerad bild. Så jag skulle se liiite mer asiatisk ut. Vilket jag gjorde när jag var sådär ..15..
Hur funkar detta, och vem tusan bestämde att det skulle vara så?

2=1+1

Det där med sex. Satt och funderade på det. Trevligast när man är två. Men varför måste det vara med någon annan? Nej, det måste ju inte. Men det är ju det som är så himla trevligt. Att vara två. Men ändå inte.

"allt för hälsan"

Åh. Jag är så bra på att vinna tävlingar. Tyvärr glömmer jag bort att jag deltagit ibland. Tävlade i "the body shops" tävling där priset var inträde till "allt för hälsan" mässan i Stockholm. Vilket jag hade bestämt mig för att jag skulle göra med mig och mamma. Men sen tog mina pengar helt plötsligt slut (konstigt va?), och mamma var inte riktigt "på" idén. Ja, hon jobbar, rätt bra ursäkt. Men ändå. Tror det hade varit jättekul, de ska ha prova-på-yoga och allt.
Men jo, istället kommer jag då SÄLJA biljetterna. Intresserad?
http://www.tradera.com/2-biljetter-till-allt-for-halsan-massan-i-stockholm--auktion_341353_142908147

Mitt nya "theme"

Ok, hör ni någon galning som går runt och sjunger på denna låten, är det bara jag. För det är den nya "theme"låten till mitt liv. Typ, livsmotto* om man säger så.
Eller ja. När jag tänker efter har jag två. Passar lagom till mitt schitzofrena jag(Jag som i Freuds "jag"begrepp).
Den första, lite mer positiva? Om man kan säga så. Den som har hopp om kärlek kanske.
Ellie Goulding- Guns and horses (eller horsies som hon sjunger)
http://www.youtube.com/watch?v=IDwbHeR0UYc&ob=av2e
Låttexten:
http://www.lyricsreg.com/lyrics/ellie+goulding/Guns+And+Horses/
Min favoritdel:
You're so worth it you are...
But I wish I could feel it all for you
I wish I could be it all for you
If I could erase the pain
Maybe you'd feel the same?
I'd do it all for you
I would...
Nästa är den jag borde följa sensmoralen i. Om det nu heter "sensmoral". Orkar inte googla det så, om det inte stämmer får ni helt enkelt vara ovetandes om vad jag pratar om, hehe.
Diana Vickers- Once
Rekommenderar att man lyssnar på låten utan att se videon (eller helst hur hon ser ut över huvud taget) först. Annars kan det "förstöra" stämningen lite. Tycker jag.
Video:
http://www.youtube.com/watch?v=rpkxgDpCyAc&ob=av2e
Låttext:
http://www.directlyrics.com/diana-vickers-once-lyrics.html
Min favoritdel:
"I'm only gonna let you kill me once"