Telomin's life in Korea

Bor i Seoul, SydKorea. På min blogg kan ni få en inblick i hur livet är här. Will work on Swedish English translation to my blog post in late February during my winter vacation.

Något litet om det största

Jo, de flesta brukar ju säga att kärleken är det största, därav namnet på inlägget. Nu när de äldsta kusinerna börjar slå sig ner och bilda familj har jag börjat fundera (mer) över vad det egentligen är som gör att man (har tänkt sig) ha kvar en person resten av livet. Vad är skillnaden mellan denna partnern och de som fanns innan? Jag tror "lösningen" är barnen. Så fort ett barn kommer in är det obligatoriska "bra förälderna" att hålla familjen ihop.

Jag tror det mycket väl kan komma sig att en person upptäcker att den befinner sig i livet med den en partner som det inte "fungerar" lika bra med som det gjort i tidigare förhållanden, men de kan hålla ihop ändå. Varför? Jo, för när de har barn anstränger de sig MER. Så rent tekniskt kanske de förhållanden personen haft tidigare hade hållt väldigt bra om bara parterna hade ansträngt sig mer. Jag menar inte det är själva barnet som håller par ihop, utan hur pass mycket ansträngning de lägger på själva förhållandet.

Nu får ju den som har fått för sig att läsa tänka på att detta bara är mina tankar och teorier om ämnet, och absolut inte baserat på varken fakta eller undersökningar.

Bara för jag tror att vissa förhållanden hade överlevt om personerna ansträngt sig mer betyder inte att jag tror att man ska kämpa för alla förhållanden. Detta kommer jag till nu.

Det jag skrev innan är mina egna teorier, men detta som kommer nu är faktabaserat:  de flesta kvinnomisshandlarna börjar misshandla "sin kvinna" efter kvinnan fött barn. Så det är väldigt viktigt för alla att hålla utkik efter tecknena på en eventuell kvinnomisshandlare (både för er skull och andras), helst då innan man börja träffa personen stadigt och definitivt innan man skaffar barn.

Här är tecknena man ska hålla utkik efter:

Inställning till kvinnor: Vad säger han allmänt om kvinnor, hur de uppför sig, klär sig osv. Vad anser han om sina kvinnliga kollegor? Hur och efter vad värderar han en kvinna? Om han är nedlåtande och respektlös mot kvinnor i allmänhet, kommer han antagligen behandla dig likadant.

Svartsjuka: Män som visar tecken på överdriven svartsjuka har ett stort kontrollbehov. Var särskilt vaksam om han börjar ställa dig till svars för hur han känner. Om du hoppar över din tjejmiddag på grund av hans inställning, då har han börjat ta kontrollen över ditt beteende.

Våldsamt beteende: Blir han arg och slår sönder saker hemma hos dig, sparkar söner dörrar eller slänger porslin? Detta är våldshandlingar med syfte att skrämma dig.

Isolering: När isoleringsprocessen börjar kan man lägga märke till mönster i hans beteende. Han kanske kör dig till och från skolan/jobbet. Han skulle gärna vilja att du jobbade mindre och var hemma mer. Han vill att ni ska göra allt tillsammans och låter dig inte träffa vänner och arbetskamrater själv. Du börjar tappa kontakten med dina vänner, eftersom han inte gillar att du träffar dem. Oftast säger han inte rakt ut vad du får göra utan du märker på hans reaktioner vad han tycker ändå.

Ökande kontroll: I början handlar det bara om att han ska vara med och bestämma allt, oavsett om det bara rör ditt liv. Det är han som bestämmer vad ni ska prata om och vad ni ska göra. Detta utökas successivt och till slut är det han som styr både vad du tänker, säger och gör

Jag vill lägga till:

Går han igenom dina privata saker? Detta är ett tecken på svartsjuka!

Hitta inte på ursäkter till hans beteende
. Det är lika fel att misshandla någon kvittar om personen haft en bra eller dålig uppväxt osv.

(egen notering:)En man kan dock vara kvinnomisshandlare utan att han uppfyller alla ovanstående punkter. Så detta är inget som ska "prickas" av, bara en stämmer in bör du ta det försiktigt.


De som tyvärr missade ovanstående punkter och blir utsatta är här lite tips på hur man ska ta sig ur det:

För en hemlig dagbok: Skriv ned varje gång han hotar eller slår dig. Det är svårt att komma ihåg efteråt vad det egentligen var som hände. Förvara dagboken på jobbet eller någon annan stans, dit han inte har tillgång.

Anförtro dig åt någon: Berätta för någon som du kan lita på, vad du är med om. Även om du inte orkar göra något åt saken nu, så är det i alla fall någon som vet.

Dokumentera: Försök att skriva ned och fotografera dina skador. Om du går till doktorn ska du alltid be om hjälp att ta ett foto. Du behöver inte använda dem men om du vill anmäla din man en dag så finns de fortfarande kvar.

Tro inte att det inte kommer hända igen: Ordna en flyktväg så att du kan gå när du vill. Kontakta en vän, släkting eller ett kvinnohus. Be någon om en nyckel, så att du alltid har någonstans att ta vägen oavsett vilken tid på dygnet det är.

Kontakta en kvinnojour: På ett kvinnohus tror de på dig och kommer att hjälpa dig den dag du bestämmer dig för att gå. De kan stötta dig och hjälpa dig, om du behöver nytt boende, skyddad identitet osv. Du kommer också att träffa andra kvinnor som har varit med om samma sak, så du kan få stöd och nya vänner.

Gör en polisanmälan: Acceptera inte det han utsätter dig för. Våld mot kvinnor och barn är ett brott. För din egen skull och för att han ska förstå att det han gör är fel, anmäl honom till polisen.

 

Ovanstående punkter är hämtade från: http://web4health.info/sv/answers/life-family-violence.htm (öppnas i nytt fönster)

Sedan står det andra saker på den hemsidan som jag som genusvetenskapsstuderande definitivt inte håller med om, jag tror samhället har en väldigt stark påverkan på hur folk blir och beter sig. Men det betyder inte att en man (eller kvinna) kan ändras för det.

 

Sist vill jag även nämna: Det finns självklart även kvinnor som misshandlar män, så män bör även hålla utkik efter dessa punkter. Men tyvärr är det nog så att män har svårare att få hjälp och bli betrodde, men varje man som erkänner det och försöker få hjälp ökar möjligheten för fler att få hjälp.

Jag har inte fått lämna svenska kyrkan!

Jag ska förklara varför...

Första gången jag tog tag i det hela och skickade in en blankett kände jag mig så himla nöjd efteråt! Ungefär ett halvår senare flyttade jag. Då fick jag svar från församlingen (där man är registerad i svenska kyrkan) att nej, de kunde ju inte bevilja det för jag tillhörde inte deras församling. Men jo, jag tillhörde deras församling när jag skickade in blanketten och tror knappast det tog ett halvår för dem att notera att de fått brev...

Andra gången var i princip meddetsamma efter jag fått det svaret. Bifogade lappen att de andra inte kunde göra det. Jag fick aldrig något svar så jag antog att jag äntligen var ur svenska kyrkans system...

Tills idag. Jag har då flyttat (ja, igen). Jag fick hem då folkbokförings"bevis" eller vad det heter från skatteverket, och till min förskräckelse stod där även att jag tillhörde en församling. Det börjar verkligen kännas som att så fort man flyttar blir man autmatiskt inskriven i kyrkan igen... eller, det mest troliga, de "beviljade" inte mitt utträdelse. Eller öppnade aldrig ens brevet.

Så nu har jag googlat fram blanketten IGEN. Den finns här: http://www.blankettbanken.se/filer/utkyrkan.pdf (öppas i nytt fönster).

Funderar på att skriva på kurvertet "öppanas snarast, utträdelse ur kyrkan. ringer om två veckor och kontrollerar det". Nje, nästan ett skämt det. Jag skriver nog en handskriven lapp där jag även lägger till "jag är ateist". Seriöst, får jag inte bekräftelse strax efter så ringer jag dit!

Annars? Jo, denna dagen har slagit rekord i att vara sämst. Hoppas det blir trevlgit i morgon.

Jag vill ha wok!

Tror jag blivit beroende. Av wokad mat. av MIN wokade mat. Jag vill äta det varje dag, typiskt nog hade jag bestämt mig för i torsdages att äta rester i fredages. Så jag lade fram korv stroganof i kylen, men igår blev det spaghetti och köttfärssås. För att inte slösa pengar och ha lite variation tvingade jag mig att äta korv stroganof idag istället. Men tänker fortfarande på wok. Jag ska definitivt göra det i morgon, köpte hem en ny sås jag ska prova med.

Idag har jag duschat Kålle, givetvis med shampoo och balsam. Hade tänkte att försöka plugga lite med. Men det är faktiskt lördag, och.. plugga? Nje, räcker det inte med en tråkig sak på en lördag (korv stroganof)?

Försökte få tag på en kompis att hänga med idag... men kanske inte konstigt att den personen inte skickar sms (som man uppmanade till på fb) när den kompisen är allmänt känd för att vara sämst på att höra av sig?

Nejminsann, nu borde jag definitivt gå och diska...

den där..

Ni vet att det finns människor som man kan umgås med hur länge som helst på en dag utan att man får en "awkward moment", de man ringer bara för man vill "hang out", de man kan berätta allt för och som inte dömmer en? Jag har insett att jag har slut på dem.

Nu tänker vissa "Nej, men du har ju mig och du kan berätta allt för mig". jo, rent tekniskt kan man ju berätta allt. Men konsekvenserna? "den dömmande blicken". Nej, ni vet inte om den. Men den finns där. Det värsta är att ni inte inser att den faktiskt är där, därför, kan ni inte göra något åt den. Väldigt ofta kommer även de dömmande kommentarerna/frågorna också. Givetvis utan människan inser dem.

Nu kanske vissa undrar "Jasså? hittar **** på så mkt skit?". Då svarar jag med att alla har olika moraliska och etika värderingar och åsikter. Men när man är vänner måste man ju lyssna på vad sin vän säger utifrån dennes värderingar. "Gjorde ***** rätt utifrån sina moraliska värderingar?" Man kan ju inte anta att man har samma värderingar bara för man är vänner och växt upp i sverige (exempelvis), eller även om man haft samma förut. Värderingar är definitivt inte statiska.

Själv försöker jag alltid lyssna på mina vänner utifrån deras värderingar. Om jag har en vän som jag vet är rätt "sexliberal" (om man nu kan uttrycka sig så?). Om hon går och ex. har sex med två killar parallelt så säger jag inte "ashiet alltså du är sån slampa!!!" till henne varje gång hon nämner att hon varit med en av killarna. För jag vet att för henne i hennes värld är det okej. I min värld (min världsuppfattning) är det inte okej. Men "mina moraliska regler" gäller bara för mig, och därför drar jag inte upp dem när min kompis pratar om sitt liv.

Så jag undrade lite idag..vem kan jag ringa som jag i princip bara kan "vara" med? Svaret blev: ingen.  Den där människan jag valde att berätta allt för, som jag bara kunde vara med, kunde alltid vara mig själv, inte tänka mig för vad jag sa, inte orolig för att bli "dömd". Den personen finns inte kvar. Den personen existerar inte längre enligt den själv.

Men... det borde väl finnas fler där ute... borde det inte det?

Förvirrad

okej, total förvirring just nu.
Jag hade iaf 22 som kollade min blogg en dag. Det är rekord, lite glad, men smått sorligt. Sen kan man inte hjälpa men att undra "vilka är dessa människorna som läser?" även om jag har en rätt bra uppfattning om... 4 av dem iaf xD

Sommaren har redan börjat och jag har typ inga sommarfoton alls.. har inte heller gjort något somrigt, inte ens varit på stranden... Hoppas folk blir lite mer sociala när sommarkortet kommit.

För övrigt ska jag personlgen bojkotta Chiquita-företaget för jag anser de är misstänksamma.

mer än bara phad thai!

Jag kan faktiskt göra och äta mer än phad thai, här är några (asiatiska) exempel på vad jag ätit denna månaden:

Tom Kha.   Jag bråkade lite med light- kokos mjölken, därav de vita kornen. Hädanefter blir det ingen light kokos-mjölk!... möjligtvis inte heller så många rätter med kokosmjölk heller..
Tom Kha- thai-soppa. Bråkade med kokosmjölken- hädanefter blir det aldrig mer light-kokos-mjölk!



Vid en snabb anblick kanske det ser ut som phad thai. Men låt er inte luras! Här är det andra kryddor (eller krydd-såser), lite svamp, cashewnötter mm.




skulle ha inflyttningsfest. Hade en kompis som hjälpte mig. Så jag bjöd på något jag slängde ihop, provade även att mixtra lite med krydder och såser. Det blev lyckat tyckte bara hon och jag. Det kanske (antagligen) inte är något riktig rätt, men det blev gott!



sen bara för att göra alla extra sugna på att äta något (mwhehehe), så lägger jag upp en bild på hur jag hade lagt upp godiset inför festen :)

Återupptäcker mig

Jo, jag borde plugga. Jag vet det. Allergin gör det svårt att andas, värmen gör det svårt att somna. När jag väl somnar har jag mardrömmar i alla dess former. När jag vaknar är jag torr i munnen, och täppt i näsan. Bestämmer mig för att gå igenom kurslitteraturen istället för att gå på föreläsningen. Jag har ändå mer jag måste göra hemma. Brev måste skrivas, brev måste skickas, förhoppningsvis finns där brev att hämtas med.

Då sätter jag mig och börjar läsa igenom mina dikter. Tycker vissa är ovanligt bra också. Funderar på om jag inte ska börja trakassera bokförelag med att ge ut en diktsamling. Varför ska det endast vara de redan kända som får lov att publisera dem? Varför skulle deras dikter vara bättre än mina? Nu är det ju så att jag givetvis inte håller med. För att försöka övertala er med (även om ni nu aldrig läst en dikt frivilligt), lägger jag upp en dikt jag tycker är bra här. Skriver av mig (såklart)

Behind the mirror:

Ha! If you only knew…
I've already gotten my revenge
You are already punished
If you only knew..

Blue isn't the colour of innocence
White does not characterize purity
Virtue didn't leave my cup half full

You did wrong
Treated me disrespectful
What you would have done in the world of mirrors
Became my actions

I don't believe in revenge
But you do
Treat others as you want to be treated
So I treat you as you would have treated me

What you don't know
Exist anyway
But when you say: What you don't know about can't harm you
Does my actions not matter?

But I got your revenge
What you would have done in the world of mirrors


Ha!
If you only knew
I play out your moral thoughts
I've gotten my revenge

If you only knew
Virtue didn't leave my cup half full
So I played in your side of the mirror

Blue isn't the colour of innocence
White does not characterize purity
Ha! If you only knew…


ps. Försök inte sno den. Jag har copyright (den "naturliga" med som kommer i princip automatiskt tack vare svensk lag) genom deviantart på den.

varför inte lite allergiproblem ovanpå det?

Är sådär seg idag, det kan ju bero på att jag har pollenallergi med, och givetvis inte sovit bra inatt heller... Jag måste köpa mer kestine..*skrev ner på handlelistan*

Hade inflyttningsfest i fredages!Q Det gick bra, överskattade mina vänners ät och drick-förmåga bara. HAr en hel del läsk hemma nu, heheh. Ska försöka att inte dricka upp den allt för snart. Pengarna .. jaa, det är ju inte så mycket pengar så får sprida ut resterande drickan över resten av månaden. Det ska nog gå bra...

Vill passa på att tacka alla som kom för sällskapet (såklart) och för de fina presenterna. Där fanns inget jag inte behövde eller inte ville ha. Så tack så mycket! :)

I morgon blir det skola och en himla massa äranden på posten!

Dags för ett erkännande

Ja, nu är det dags. Nu måste jag helt enkelt säga det!!

Jag är svartsjuk av mig, jag blir det på mina vänner. När de har ANDRA vänner, som de umgås med mycket, tycker om mer och så. Men det är väl inte så konstigt att man vill vara mest omtyckt egentligen?

Jag avskyr att höra mina vänner prata om deras andra vänner, hur fantastiska de är, hur mycket dem behöver dem... det är precis som om jag skulle dejta en kille, och han satt och pratade om hur fantastiska de andra tjejerna är, hur mycket han behöver dem osv... Liksom, vi alla vet ofta att det FINNS andra där, vi vill bara inte veta av dem. Dock har jag full accepeptans för umgänges-gäng, men mest så länge alla umgås ungefär lika mycket.

Givetvis blir jag inte svartsjuk på mina vänner, som jag kanske inte anser är "bästa vänner" (notera nu; svartsjuka märks inte alltid), men de brukar man ungefär ha på samma nivå. Det är de där vännerna man verkligen vill vara närmst som det är lagom irriterande/gör lite ont när man ser deras faktiskt kärleksfulla förklaranden till andra vänner över FB eller hör dem prata om hur fantastisk en person är, speciellt om man själv inte alls tycker den personen är så himla fantastisk...

Så, ja, detta med kärleksförklara (typ) sina vänner tycker jag är lika irriterande som "sockersöta" meddelanden till sina pojkvänner/flickänner. Okej att visa känslor, men blääääh på fjortisuttryck. Vet att det inte är så¨många som håller med mig om det. Men  jag tycker så ändå! Så bara om mina vänner kunde bara inte prata om hur fantastiska deras ANDRA vänner är så skulle det vara jättebra!

För övrigt går det bra!
Har min katt med mig igen, i MIN lägenhet!! Kom även in på en sommarkurs och det ska bli spännande, och hade övningskörningslektion på körskolan idag, den gick bra! Men blir lite misstänksam när läraren säger "du har det i dig", tror knappast bilkörning är något instiktivt... sen säger han det säkert till alla andra elever med! Det är ju rätt bra sak att säga för självförtroendet. Tror inte det skulle motivera en elev med "nej alltså, du är askass, du kommer ju aldrig få körkort... men köp 30 lektioner här ändå.."

Så har jag fixat massa, plus gjort lite tom kha soppa. Tips från min kompis är dock att laga mer kinesisk mat istället för thailändsk, så jag får väl kolla in i det, men tänker inte övergå till ris! Nudlar is my thing xD.. risnudlar iaf.. såååå gott* drool*